- Flöjtspelaren -

(åh, vad töntig rubrik man kan ha ibland)

Frost - i egen hög person.

Bokslukar-klubben.

Och där var bloggpausen över. Den var ju inte jättelångvarig, men längre än vad jag från början hade tänkt mig. Min idé hade varit att bomba bloggen med inlägg på fredagen (efter geografiprovet), men istället visade det sig bli på söndagen bloggen började veva igång motorerna igen.

Min helg har varit så lite social att jag börjar undra om det ens är lagligt att vara som tillstängd…? Jag har legat på min säng och slukat (bildligt talat) böcker. Eller, ja, en bok i alla fall…
Boken heter ”Fruset blod” och är skriven av Richelle Mead. Detta är andra boken i serien ”Vampire Academy”.  Åh, jag fullkomligt avgudar den här serien! Första boken är minst lika bra, den heter ”Törst” och jag rekommenderar att läsa den först (eftersom man fattar mer då och att den är sååå himla bra). Men nu när jag har läst ut dessa böcker (fråga mig inte hur jag hinner) vet jag inte hur jag ska kunna vänta på nästa bok. Jo, den har redan kommit ut, men jag har inte köpt den än. Antar att jag får vänta ett tag till, men jag är säker på att boken kommer att vara värt väntan.
Så, jag väntar…

De fem bästa böckerna enligt mig (http://www.bloggtorka.se/): Hungerspelen, Törst, Fruset Blod, Fallen Ängel och Tusen Strålande Solar.
Andra bra böcker: Drömfångaren, Grottbjörnens folk och Djävulens märke.

Bilden här ovanför är ett utdrag från "Drömfångaren", fotat av mig, Johanna.

Ju bättre, desto värre...

När det bra pågått ett längre tag, tar turen slut... och oturen kommer tillbaka. "Njut av smärtan medans du fortfarande känner den"... nej, det lät inte rätt, det var inte det jag skulle skriva. Man ska faktiskt ta itu med problemen innan det går för långt. Mitt råd: låt aldrig oturen segra, du är bättre så. Mycket bättre, faktiskt.

(Tar nog en kort bloggpaus p g a ett förbannat geografi-prov...)

" Together are we stronger. Much stronger. "

Med blixt eller utan? Vad tycker ni?



You make me stronger.

Only You makes me stronger.

Mitt vinterland.

Ja, jag hade ju inte precis väntat mig snö. I förrgår började det helt plötsligt snöa, och fortsatte på samma stig hela dagen. Jaha, ingen vår ännu? Fast, vad har man att vänta sin i slutet av januari? Jag är nog ganska otålig faktiskt...
Har tyvärr inga bilder från den här omgången snö, men under jullovet kom det också en halvdag med snö. Då packade jag kameraväskan och gick på fotorunda i snön med min bebis. Vi fick några härliga snöbilder och... jag har äntligen kunnat få in mina första systemkamerabilder på datorn! Är så glad att jag nästan spricker!
Så här kommer bilderna på när det förgående snölagret lagt sig precis efter nyår (och några av de första systemkamerabilderna!):

Svart på vitt.

Hej, jag tänkte ha ett inlägg med bara svartvitt idag. Själv tycker jag att svartvitt kan vara väldigt känslomässigt i vissa fall, men vissa bilder passar bättre i färg och många bilder passar som både och.
Ja, som i kanske ser här nere, passar inte bilderna ihop och har ingenting gemensamt (utan det faktum att det är jag som har fotograferat allihop). Men, jag kände att 20/11-2012 är en dag för dessa bilder (det är inte sant, utan låter bara snyggt ♥):

" Then the wind turns. "

Fototips - Hängande Halsband

Jag är inte själv en sådan typ som alltid har smycken prydd över hela kroppen. Örhängen har jag högst på mig två gånger om året och halsband och armband är också ganska sällsynt på mig. Däremot upptäckte jag för ungefär ett år sedan hur fantastiskt det är att fotografera dessa accessoarer. Även (om man som jag) inte har jätte många fina smycken kan man ju faktiskt låna för en snabb fotografering. Både gamla och nyare modeller (vet inte exakt om det heter "modeller" i smyckens värld...?) är båda lika fina att fota, dessutom ger det en extra klick att kombinera dessa typer tillsammans. Förövrigt kan man ju fotografera vart som helst: på gräset, muren, fönsterbrädan, i jorden o s v... ♥ 
Kom bara ihåg att inte göra det för rörigt!

 

 

(Det här är bara några exempel på hur man skulle kunna göra...)

Min dag.

Jag har nyss varit hos frisören och klippt av typ fem centimeter av mitt slitna hår. Undrar dock varför hon i slutet alltid plockar fram plattången? När allt kommer omkring ser jag ingen skillnad efteråt, det går tyvärr inte att få mycket rakare hår än jag. Önskar att jag hade ärvt mamma, mormor och farmors lite mer lockiga hår. Istället ärvde jag morfars (dröjer nog inte lång tid tills mitt hår blir vitt).

Byter samtalsämne till något mer intressantare (not): Jag har lyckats väldigt bra på att göra livet illa för mitt högra öga och min tunga under de senaste två dagarna. Det började med ögat igår då jag först fick en hostattack så att ögat blev rött (antar att det är något stort fel med mig och mitt öga...), senare fick jag ett hästöra i ögat (innan jag hann blinka) och tillsist när jag skulle duscha var jag så klantig att schampot rann ner i ögat. Hur lyckas man? I samma öga dessutom... Det där med tungan är egentligen inte så farligt, brände mig bara när jag drack mitt älskade tee (var väl för ivrig?) ♥

Tyvärr blev det ett vääääldigt ointressant inlägg idag (behövde bara skriva av mig lite snabbt), ber hemskt mycket om ursäkt!

Det jag längtar minst efter just nu:

Rosen utan blad.

Livet är som en trappa, kan man säga. Fast i vissa lägen är livet som en tävling (vilket inte handlar om att vara snabbast eller smartast), som man vinner genom att hitta balans i livet. Somliga klarar det, andra snubblar på mållinjen... Själv hittade jag inte skylten "START" och sprang åt fel håll. Nu, efter snart treton år, börjar jag undra varför alla springer åt fel håll. Eller - efter lite betänketid-, kanske är det jag som borde vända håll? Så mer än tolv år bakom alla jämnåriga har jag nu börjat springa. Får väl snart se vart det leder...


Förresten, jag måste verkligen tacka för alla fina kommentarer som jag har fått ♥ Tack så hemskt mycket!

Nätets pärla.

Jag hittade några bilder från i höstas på spindelnät med daggdroppar på. Kommer så väl ihåg hur jag steg upp innan soluppgången, hämtade kameran och slängde på mig gummistövlarna. Åh, vilken härlig känsla när man kom ut och de sista sommarstrålarna sken i ens ansikte och hästarna i hagen ovanför huset kom närmare för att hälsa... Vill så gärna uppleva det igen. Och med kameran i högsta hugg lyckades jag fånga några bilder på daggen som låg utspridd överallt. De är kanske (absolut inte) de snyggaste bilderna, men genom att titta på dessa bilder upplever jag hela morgonen igen.

Den blårandiga trollsländan.

" Med dina unika vingar seglar du fram utöver landet .

Lika skör som dina vingar, lika skört är ditt liv.

Faror fruktar, men du fruktar dem mest: du som bara lever en dag.

 Ärade varelse, du kommer med dina stumma budskap.

Du förklarar utan att ha något att säga,

och lever utan att glädjas över ett liv.

 Du är den blårandiga trollsländan. "

The Queen of the Night.

" Hon för en dans på rosor, röda som blod.
Hennes tjänare Vågorna driver upp på land för
att be om hennes hand.
Men ack, drottningen av mörkret har dock andra planer.

Vid gryningstid hon på klippan står med håret fladdrande i vinden.
De svarta ögonen gjorda av opaler blänker av tårar, men läpparna formar
ett leende av lycka.
Åter dags att dra sig tillbaka.
Av Nattens Drottning finns bara aska kvar. "

Varelser av sten.

" Jag såg något jag aldrig trott få se.

En sköldpadda utav sten.

Detta var något som fick mig att le.

En varelse på fyra ben.

Aldrig hade jag sett något av liknande sort,

som skulpteras av känsliga händer och sinne för konst.

En exotisk present som någon fått. "

Vid vägens slut, börjar en ny stig att följa.

Ja, jag antar att varje bortförklaring ändå leder till att detta i allmänhet är mitt fel. Förlåt för den oförberedda pausen här på bloggen, men skolan har börjat, datorn har krånglat o s v...
Men, från och med nu ska jag försöka slippa dessa oförberedda bloggpauser!
 ---
Jag har många gånger tänkt på ordet "oändligt" 's betydelse. Antingen tänker jag på en cirkel. En cirkel har inget slut, och därför ingen början heller...
Rymden sägs också vara "oändlig", utan slut och utan början. Fast det är svårt att tänka sig, för logiskt har ju allting har ju en början och ett slut. Eller hur? Allt liv, till exempel. Inget är för evigt.

Vet inte hur jag kom in på det här med "oändligt", men allting har väl en mening (låter som en lärare av värsta sorten... *suck*)?

Tack för att du finns!